Studerar flygsajter och förlorar mig i sydeuropeiska övärldar och pärlor till medelhavsländer. På tvskärmen flimrar bortskämda brittiska ungdomar och påkostade partyn förbi allt eftersom raspiga mansröster underhåller mina öronsnäckor via spotify. Vädret är sådär behagligt dystert och det hänger regn i luften. En perfekt ursäkt att stanna inne. 

Funderar dock på att ändå ta mig en liten promenad, men vi får se hur det blir med det. Först ska det pluggas Internationella relationer hade jag tänkt. Kan nog bli en riktigt intressant kurs, om än tuff. Känns så jag, på något sätt. 

Glider tillbaka in i dagdrömmandet. En veckas tillflykt till ett varmt Aten i höst hade verkligen inte suttit fel. Vita stenhus och långa stenbelagda gränder. Ett Akropolis i morgonsol. Tänk er storslagenheten i att få bevittna en så pass bevarad lämning efter Antiken med blotta ögat. Antiken, liksom. Nu talar vi 2000 år bakåt i tiden. Och den står fortfarande ståtligt på sin plats i centrala Aten, öppen för beskådning. Helt otroligt, om ni frågar mig.



Kommer tillbaka till verkligheten. Nickelback erövrar spellistan och tvskärmen fortsätter att leverera ungdomar i pråliga klänningar och sina föräldrars kreditkort trygg förvarande i clutchen. Ännu långt till lovet. 

Studierna kallar. Medelhavet får vänta.