She's a dirty dirty dancer, dirty dirty dancer, never ever lonely

Ikväll vill jag klä in mina ben i korpsvart, beklacka mina fötter och gå ut och dansa med mina finaste till hård hiphop och pumpande techno, INTE sitta och förbarma mig över de två datorerna Gud glömde. Jag svär, snart åker de båda ut med strömkablarna först.

Skolan rullar på och hösten tar ett allt stadigare tag om oss. Naturen har klätt sig i vackra höstfärger och solen följer oss inte längre till in på småtimmarna. Det känns i kroppen att vi går mot kyligare tider och varma tröjor och halsdukar åker automatiskt på. Men skinnjackan, den stannar på. Några veckor till ska jag hålla ut innan den byts ut mot den tråkiga, bökiga vinterjackan.

Och med hösten kommer så den årliga skolfotograferingen. Efter många (läs: M Å N G A) om och men har vi lyckats komma överrens om ett tema, så imorgon klär sig Luspengymnasiets SP08 i lack och läder, tuperar upp sina hår och äntrar aulan, med trumpinnar och guitarherogitarrer, i anseende att anspela på rock. Falska leenden och flummiga grimaser i ett objektiv som passerat och förevigat tusentals elever och så är ögonblicket över. All rekvisita stuvas undan igen och läppstiftet torkas bort. Underbart koncept. Falskt, ytligt och alldeles alldeles underbart. Vem älskar inte att klä ut sig och låtsas att man är någon helt annan?

Blir nog awesome. Eller, om man ska spela på ord: det kommer nog rocka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback