Kiss me, k-k-kiss me

Pusselbitarna börjar falla på plats. Känner sådan kärlek och tacksamhet gentemot gudarna som äntligen verkar ge mig lite medvind. Älskar, längtar och glädjs så att hjärtat spricker.

Älskar känslan av den kontinuerliga glädje och säkerhet som fyllt mig på sistone. Älskar att jag vinterdepressionen har släppt taget om mig. Att jag börjar närma mig den jag vill vara emotionellt.

Jag glädjs av indiepopen på P3 i bilen hem. Glädjs av den lätta prestationångesten som smyger inpå och lockar bort latheten. Glädjs när studerarknuten släpper och drivenheten tittar fram från sin gömma. När motivationen kring skolarbetet äntligen visar sig igen. Glädjs av att få kånka ut mina alldeles egna sommardäck ur baksätet. Inger en känsla av vuxenhet i mig.

Älskar att få komma hem och smaska frystorkade jordgubbar omfamnade av lena yoghurtfamnar. Älskar jordgubbar i allmänhet. Längtar till sommaren. Till tunna sommarplagg och sommargräs mot barfota fötter. Sneglar mot min idag tillhandahållna studentmössa som prydligt ligger och laddar upp. Längtar till att få inleda ett nytt kapitel i livet. Att få stänga en dörr och öppna en annan.

Älskar hur han får mig att må. Hur han nästintill alltid kan göra mig glad. Men mest av allt älskar jag hur han alltid är glad med mig. Att han skrattar. Busar. Glädjs. Kalla mig toffel, men det känns som ett privilegium. Älskar att berätta för honom precis hur mycket jag tycker om honom. Att över en söndagsmiddag få berätta att han inspirerar mig till en bättre människa och se honom bli förvånad och tom på ord.   

Känner mig tillfreds med att gymnyckeln efter två års uppehåll åter hänger stadigt på min fula lilla nyckelknippa. Fascineras över hur ett knappt 30minuterspass resulterat i en pigg och glad Stina. (Pigg, som aldrig tidigare varit ett ord man använt i samma mening som undertecknad.) Kan knappt vänta tills träningen är igång på riktigt. Jag har saknat att bege mig in i gymbubblan på eftermiddagarna efter skolan!

Slutligen älskar jag Katy Perry's E.T. Älskar känslan av att vilja lyssna på den hela tiden, men att ändå låta bli av rädsla för att den ska bli uttjatad. Har inte känt samma känsla sedan denna goding lanserades för två år sedan. Älskar texten. Älskar musiken. Älskar Katy. Man, I'm in love.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback