Spenderade gårdagen grävandes och nästlandes i mina förfäders öden. Sökte upp farfäders farfäder i arkiv och byggde min antavla (i folkmun, släktträd) med namn efter namn. Smaskade i mig en helt hyffsad lunch och ägnade sedan min eftermiddag i fotograferingens tecken. Slutare, bländare, ljus, objekt, kreativitet, estetik.. Foto A är minsann en intressant och rolig, men svår kurs.

Susade så iväg med käraste och en hög Lyckselebor till Umeå för att beskåda och underhållas av allas vår Jeff Dunham. Fick mina föväntningar överträffade och lämnade arenan med ett leende på läpparna. Krängde en drickyoghurt och lade mig till rätta i bilsätet för att låta färdens timmar springa förbi. Runt klockan två snubblade jag så ur bilen och i säng, sömndrucken och kärlekskrank efter en prins i mörkblå springare på väg upp mot sin egen residens.

Idag njuter jag av ljumma vårvindar och en strålande sol. Byter vinterdäck till sommardäck, spolar av bilen och känner hur sommaren är i antågande. Känns som att bilens däckbyte kan liknas med den första dagen jag skor mig med ballerinas. Ett sätt att välkomna varmare temperaturer och vackra gröna gräsmattor. En vändpunkt.

Nu, vila ögonen på ytliga chickflickiga webserier och skriva inbjudningskort angående studenten. Hela tjocka släkten ska bjudas in! O, härliga värld, snart smäller det!