17 januari. Tiden flyger iväg. Universitetskataloger belarmar mitt skrivbord. Min garderob ligger provisoriskt uppstaplad i ett hörn av sovrummet, som en påminnelse om att nästa gång jag flyttar mina kläder gör jag det för att flytta härifrån.

I hjärtat pågår en kamp mellan ett hemmakärt barnajag som lägger all tillit till vänner och familj, och en fågelunge som är redo att lämna sitt näste. Oftast har fågelungen övertaget, med intressanta utbildningar och fantasier om vackra lägenheter som backar upp när tron tryter. Men ibland sviktar modet och barnet i mig tar över. Väggarna sluter sig närmare och ångern börjar smyga sig på.

Med de orden skrivna kryper jag ner i sängen framför världens bästa Vänner med ett paket näsdukar. I kväll kan inte den intressantaste utbildning sudda ut mitt tvivel.