Flygplatser. O, dessa underbara flygplatser. Atmosfären. Känslan. Den där lätta unsen av stress. Chansen till miljöombyte för hur länge man vill. 

Om jag kunde skulle jag åka ut till Arlanda lite nu och då och bara sitta och titta på människorna och bevittna hur planen lyfter och landar. Drömma mig bort mot outforskade platser. Sol. Värme. Kultur. 

Det kan ju inte finnas något bättre än att få packa sin resväska, ta sig ner till Arlanda, stanna upp och insupa atmosfären för en stund och sedan få skynda vidare mot fjärran destinationer. Slänga blickar mot monstruöst stora skärmar, där hela världen finns samlat. Bombay, New York, Nya Zeeland. Just pick one. 

Ett konstant sug efter att få trampa ny mark. Konstant sugen på att slänga mig på ett plan och byta miljö. Uppleva andra kulturer, se andra religioner, förtära andra typer av föda. Bevittna andra vidder. 

Just nu är jag grymt sugen på att kosta på mig en dyr vistelse i Dubai. En mysig höstweekend i Paris. En veckas semester i Medelhavets och kulturens Grekland. En hetsig spontanresa till ett pulserande Tokyo. En volontärresa till Sierra Leone. Eller kanske en allt i allo-resa 'hem' till Thailand, med det pulserande stadslivet i Bangkok och det underbart pittoreska livet ute på landet. 

Nu är jag trött på små potatis-Sverige. Jag vill se Akropolis i morgonsol och Eiffeltornet så nära att jag kan nudda det med mina bara händer. Åh, så underbart.