Det mest orealistiskt otroliga du någonsin kan finna dig själv i

Ni vet hur det känns att vara så nära man möjligt kan men bara vill vara ännu närmre? När man nästintill ligger ovanpå honom, men bara vill klättra ännu längre upp. Krypa närmre. Komma närmare inpå.

När man fallit så upp över öronen att man är så rädd, så rädd för att lämnas av honom. När han springer ut för att köpa mjölk till middagen och man nästan inte vill låta honom gå. Allt för att man är rädd för att han aldrig ska komma tillbaka till en. Rädd för att lämnas ensam med en kall tallrik pasta och ett brustet hjärta. 

När man spenderar torsdagskvällen sneglandes på telefonen bara för att man vill ringa honom och få höra hans röst. Få somna till hans röst. Vakna upp till den. Alltid ha den malandes i ens öra.

När han kysser dig och det känns precis som på film. När värmeljusen lyser skimrande och den lugna melodin strömmar ut ur högtalarna i låg ton, och du bara vill frysa ögonblicket.

När du vaknar upp mitt i natten med ditt öra mot hans hjärta och hela du blir varm och lugn av hans dova hjärtslag. 

När han lägger armarna om dig och du får hejda en tår för att du är så lycklig över att han vill omfamna dig, just dig.

Kärlek, o denna kärlek. Stundom så fullkomligt förkrossande och stundom så fullskaligt euforibringande att hjärtat nästan brister av lycka.

Tänk, vilken lycka att människan givits den så otroligt vackra gåvan att älska och bli älskad tillbaka.

Kommentarer
Postat av: Carro

jag börja gråta :) du skriver så perfekt. du är verkligen bäst :)

2011-03-17 @ 17:46:50
Postat av: elon

Håller med Carro. Så himla fint skrivet! Löv you stina! :)

2011-03-28 @ 01:22:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback